Vad är en assistanshund?
Ordet Assistanshund är ett samlingsbegrepp för servicehundar, signalhundar och medicinskt alarmerande hundar, såsom diabeteshundar och epilepsihundar, samt ledarhundar.
Assistanshundar hjälper personer med olika funktionsnedsättningar i sin vardag med allt från små vardagliga ting såsom tex att plocka upp något man tappat eller påvisa att telefonen ringer, till rent livsavgörande saker såsom att larma till annan person om ägaren tex blivit medvetslös eller att den diabetssjukes blodsockervärden är på väg att hamna på farliga nivåer.
När hunden arbetar i en offentlig miljö bär den ett särskilt tjänstetäcke eller sele med id-kort och då har den tillträde till de flesta offentliga miljöer/lokaler där hundar normalt inte har tillträde. Det handlar om tillgänglighet för varje människas lika värde!
Viktigt att tänka på är att Aldrig störa en hund med tjänstetäcke på!
Den arbetar ju då och i värsta fall kan förarens säkerhet äventyras om hunden blir distraherad!
Läs mera om vad som krävs för att utbilda sin hund till assistanhund här.
Utanför min egna verksamhet är jag verksam och anställd inom Svenska Service- och Signalhundsförbundet. Glad att jag kan kombinera mina två grogrunder -Hund och Människors möjlighet till lika värde.
I SoS – Svenska Service- och Signalhundsförbundet- utbildar vi certifierade assistanshundar, som bär ett särskilt tjänstetäcke då de är i tjänst.
Vi utbildar hundar -tillsammans med den funkstionsnedsatta ägaren- till certifierad assistanshund.
Även familjer med funktionsnedsatta barn kan få sin hund utbildad- såkallad familjetränad hund, och då står föräldrarna som förare till hunden.
SMART Hundutbildning är en del utav Svenska Service- och Signalhundsförbundet ordinarie verksamhet
Riktar sig till personer som har en funktionsnedsättning, eller har ett barn med funktionsnedsättning
Dessa hundar tränas i hemmet och får inget tjänstetäcke, men de kan göra stor skillnad för personen i dess hemmamiljö och i dess vardag överlag. Det kan vara att tex öppna dörrar, apportera tappade föremål, markera brandvarnare med mera.
En slags assistanshund-light kan man säga!
Behöver du en assistanshund?
Är du nyfiken och vill veta mera?
Tänker du skaffa valp med mål att utbilda den till assistanshund och vill ha de bästa förutsättningarna?
Har du hund och tror ni skulle kunna bli ett bra team?
Vill du gå en förberedande kurs för att korta utbildningsperioden på bästa sätt?
Målet för denna utbildning är att hunden i framtiden ska fungera som en hjälp i vardagen. Detta kräver en individanpassad och skräddarsydd utbildning för att ge hunden en stadig grund att stå på samt ett välutvecklat samspel mellan förare och hund, för att få ut max effekt av hundens närvaro i varje unik situation.
Hunden ska också tränas i att spontant ta rätt beslut i olika situationer som ofta uppkommer i vardagen. Därför krävs regelbunden förträning som bereder väg för valpen/unghundens utveckling och ökar chanserna för att hunden ska klara sin examen i framtiden.
Likaså kommer hundägaren att få god kunskap, via olika teoretiska delar, i att läsa hund, god kännedom för att förebygga stress och om inlärning för att kunna arbeta vidare med sin hund.
Låt Tass om Hand och assistanshundsinstruktör Marina hjälpa dig med detta!
Kontakta mig på 073 62 63 475 eller marina@tassomhand.se
Till intresseanmälan
Service- och Signalhundsförbundet
SoS – Svenska Service- och Signalhundsförbundet –
är en opolitisk, icke vinstdrivande organisation som bedriver bred assistanshundverksamhet. Vi testar, utbildar och certifierar assistanshundsekipage och instruktörer enligt internationell standard.
Eftersom det kräver en hel del av hunden att arbeta som assistanshund är det viktigt att man redan från liten valp börjar ge hunden bra förutsättningar för att lyckas med sitt uppdrag. Det kan man göra genom att ta kontakt med en instruktör som arbetar med positiva, belöningsbaserade metoder och få hjälp med att bygga denna bra grund för hunden att stå på. En del utav SoS-instruktörer har särskilda utbildningar för dessa hundar sk Förträning. Man tränar så att hunden är tex nyfiken på livet, positiv till människor och villig att lära sig nya saker. Man bygger även så hunden får ett gott självförtroende och självkänsla.
För att utbilda sin hund till certifierad tjänstehund i SoS gör man först ett lämplighetstest där hunden och ägaren får en beskrivning och bedömning av hundens egenskaper och reaktioner i olika situationer i förhållande till de krav som ställs på en blivande assistanshund.
Man tittar på hundens reaktioner kring tex hälsning, hantering, lek, aktivering, hot och skott men även lite kring den allmänna lydnaden och kontakten med ägaren.
När man gjort en godkänd lämplighetstest parar förbundet ihop förare och hund med en SoS-instruktör, som tar kontakt med föraren och sedan drar utbildningen igång. Man träffas och tränar ca en gång per vecka/varannan vecka i början för att sedan sprida ut träffarna på ett sätt som känns bra för ekipaget. Vanligtvis dock minst en träff per månad. Förutom att träna mot målet att hunden ska hjälpa sin förare med specifika saker tex apportera saker eller öppna dörrar, tränar man hunden att klara av en viss nivå av vardagslydnad. Det är viktigt att hunden kan slappna av och utföra sitt arbete i alla miljöer så detta tränas mycket på.
När man kommit ungefär halvvägs in i utbildningen, efter ca 6månader, åker man på en sk Förarutbildning en helg. Detta är en slags fördjupningsutbildning där teori varvas med praktik och där det checkas av så ekipaget är på rätt väg. Utbildningen hålls utav minst två SoS-instruktörer.
På denna utbildningen kommer fler ekipage som har kommit ungefär lika långt i sin utbildning och det brukar vara en härlig helg med, förutom själva utbildningen, erfarenhetsutbyte och nätverkande.
När ekipaget har tränat i ca ett år, och instruktören anser att man är redo, så åker man för ett par dagars intensiva dagar examen. Där genomgår man ett test på alla de saker som man tränat på under året och man testas i praktiska övningar i varierande miljöer. Flera ekipage gör sin examen samtidigt så man ha gott stöd från- inte bara instruktörerna, utan även andra ekipage. Examen hålls utav minst två cetifierade SoS-eximinatorer. Då man klarat sin examen byts det röda träningstäcket ut mot ett gult tjänstetäcke.
Under resten av hundens tjänstgöring testas den årligen för att kontrollera att kunskaperna och färdigheterna finns kvar genom att man gör ett sk Årsprov. Den utförs utav minst två SoS-instruktörer och ekipagen får visa upp i stort sett de saker som man gjorde på examen. Årsprovet är till som en slags kvalitetssäkring för både förbundet och för föraren, så hunden funger som det är tänkt i sin tjänstgöring. Om problem uppstår finns instruktörerna till hands för att hjälpa till.
- Utbildar hundägare med funktionsnedsättning att träna sina hundar till certifierade assistanshundar (service-, signal- och medicinskt alarmerande hundar)
- Specialutbildar och certifierar assistanshundsinstruktörer
- Erbjuder specialträning för personer som behöver en förtränad hund
- Kvalitetssäkrar årligen assistanshundarna enligt internationell standard
- Är ackrediterat av och fullvärdig medlem i ADEu (Assistance Dogs Europe) och därmed medlem i ADI (Assistance Dogs International)
- Arbetar aktivt för att öka tillgängligheten för förare med certifierade assistanshundar
- Samverkar internationellt kring assistanshundsfrågor
- Drivs gemensamt av förare och instruktörer
- Erbjuder lång erfarenhet och ett starkt nätverk
- Är en ideell, icke vinstdrivande förening
- Välkomnar alla som vill bli medlemmar och stödja verksamheten och assistanshundarnaD
- Drivs av medlemsavgifter, gåvor, bidrag och sponsring
En servicehund hjälper ägaren med fysiskt funktionsnedsättning med praktiska vardagssysslor, där ägaren än befinner sig.
De plockar upp tappade föremål (alltid på kommando och ofta spontant), hämtar hjälp- larma till annan person och en hel massa annat som specialanpassat efter just den specifika ägarens behov och önskemål.
Exempel på detta kan vara att betala i butiken, dra rullstolen, trycka på knappar tex på övergångsställen, öppna och stänga dörrar, vara skickebud, bära saker, hämta telefonen, leta reda på nycklarna… etc!
En signalhund hjälper ägaren med hörselnedsättning eller dövhet att markera och påvisa ljud, där ägaren än befinner sig.
Alla signalhundar markerar brandlarm och plockar spontant upp sådant som ägaren tappar eftersom ägaren inte kan höra att den tappar något.
Utöver detta tränas de i en hel massa annat som är specialanpassat efter den specifika ägarens behov och önskemål.
Exempel på detta kan vara att påvisa när någon ropar, om dörrklockan eller telefonen ringer, när det kokar över på spisen, påvisa trafik, när babyn gråter…etc!
En medicinsk alarmerande servicehund -diabeteshund, epilepsihund och narkolepsihund- varnar/reagerar på ägarens förändrade hälsotillstånd.
Diabeteshunden markerar då ägarens blodsocket blir för lågt eller för högt. De kan även vid behov tex hämta blodsockermätare och mat, mobiltelefon, larma till annan person… etc
Epilepsihunden markerar inför ett annalkande epilepsianfall. Exakt vad den känner äv vet man inte- doft eller förändringar i den elektriska spänningen som finns i hjärnan vid anfall. Ägare varnas och kan ta sin medicin i tid, sätta sig ”i säkerhet” för att undvika skador, larma till annan person…etc.
Servicehund NPF
Servicehunden som arbetar åt en person med NPF diagnos hjälper föraren att hantera situationer både i hemmet och i offentlig miljö.
Hunden blir som ett ankare när intryck och känslor ”kapar” hjärnan och med denna hjälp så kan familjen göra saker tillsammans på ett sätt som inte tidigare funkat. Likaså kan hunden ge djuptryck, närhet och trygghet vid jobbiga besök hos t ex läkare, tandläkare eller vid prov och redovisningar inför andra. För barnen som är hemmasittarna kan servicehunden vara det som gör skolgången möjlig igen.
Hunden kan fungera både som barriär eller isbrytare i sociala sammanhang t ex när man så gå genom en folkhop så följer man hunden som banar väg åt en eller när man vill ta kontakt men inte förmår så kan hunden bli en naturlig kontaktpunkt. Likaså kan hunden läras bryta mardrömmar eller när barnet fastnar i beteenden.
Dessutom ska hunden spontant plocka upp saker som föraren tappar då man inte märker att man tappar. Och precis som signalhunden tränas den till att påvisa de ljud som barnet behöver i sin vardag, exempelvis när föräldern ropar, om väckarklockan, telefonen ringer eller vid sms.
I SMART Hundutbildning tränas sällskapshundar för att kunna hjälpa den funktionshindrade ägaren (eller barnet i familjen med funktionsnedsättning) i hemmet och underlätta i vardagen.
Vad hunden tränas i att hjälpa till med är helt individuellt utefter ägarens behov.
För att vara säker på att både Du och din hund ska trivas med ert famtida uppdrag tillsammans ställer det en hel del krav på både Dig som förare och på hunden.
- Du eller ett barn i familjen (för familjetränad hund) ska ha en dokumenterad funktionsnedsättning.
- Ha ett genuint hundintresse och vara villig att träna korta stunder, näst intill dagligen, under utbildningen och även underhålla träningen efter avslutad utbildning. Man träffar sin intruktör kontinuerligt under ungefär ett års tid, och man följer sin träningsplan som intruktören upprättat tillsammans med föraren.
- Själva utbildningen är lång så det krävs att man som förare tycker det är intressant och roligt att lära sig mera om hundar och dess inlärning. När man sedan har tagit sin examen måste man årligen göra ett sk årsprov för att behålla sitt tjänstetäckte. Detta är som en kvalitetssäkring att hunden fungerar som den ska i sitt uppdrag.
- SoS förespråkar och kräver att du tränar och håller din hund med postiva, belöningsbaserade metoder. Man lägger sitt fokus på det hunden gör rätt och belönar/förstärker detta. Tack vare denna metod får man en hund som vågar ”göra fel” och ta egna initiativ som till och med kan vara livsavgörande för föraren. Ett exempel kan vara då en diabetiker får kraftigt blodsockerfall och blir oförmögen att ge kommandon.
- Syftet med att ha en Assistanshund är att den ska hjälpa föraren i dess vardag, vilket innebär att hunden ska följa med i princip överallt dit matte/husse är. Som förare är det viktigt att du är beredd på att ta din hund med dig! Men lika viktigt är det att man låter sin hund arbeta även i hemmet, för att upprätthålla hundens kunskaper. Ju mer tid föraren och hunden tillbringar tillsammans- desto mer knyts de tillsammans och hunden fungerar bättre i sitt assistansuppdrag.
- Framförallt ska man älska och se sin hund som sin bästa vän och följeslagare- ett winning superteam helt enkelt!
- Ras och storlek spelar ingen roll- men man får tänka ”rätt hund till rätt uppdrag”. En liten hund kan inte tex stötta en om man har dålig balans eller apportera större föremål.
- Eftersom hunden ska, både under utbildningen och efter avklarad examen, följa med sin förare i alla möjliga olika miljöer och kunna utföra sitt uppdrag väl ställer det stora krav på både dess fysiska som psykiska förmågor. Det är alltså inte alla hundar som passar för yrket.
- Hunden ska vara höftleds- och armbågsröntgad med goda resultat och den ska vara undersökt, och fått godkänt resultat, för eventuella rasbundna sjukdomar som ingår i Svenska Kennelklubbens rasprogram.
- Id-märkning är ett krav enligt lagen av registrering av hundar.
- Viktiga egenskaper hos hunden är att den är levnadsglad och nyfiken på livet, tycker det är roligt att samarbeta och lära sig nya saker. Med de positiva, belöningsbaserade träningsmetoderna så håller man träningsglädjen vid liv hela hunden liv!
- Eftersom hunden ska kunna arbeta och följa med sin förare överallt är det viktigt att den känner sig trygg i alla miljöer. Den ska kunna, utan att bli rädd eller stressad vara okej med olika underlag, livliga och röriga miljöer, människor och djur mm. Den ska även kunna koppla av spontant tex då föraren är på restaurang, åker kollektivt eller att det bara ”händer ingenting”. Detta är viktigt eftersom hunden behöver kunna pausa och återhämta sig under sina arbetsdagar.
- Ett gott självförtroende är en fin fördel om man ska vara assistanshund. Den ska kunna lösa problem och ta initiativ på egen tass. Exempelvis ska hunden kunna larma/hämta hjälp hos främmande personer och då behöver hunden ha gott självförtroende för att våga göra detta.
- Hunden behöver även kunna vara bland andra hundar utan att uppvisa aggressiviet eller rädsla. Hunden måste kunna hjälpa sin förare i alla möjliga situationer och tex hundmöten är ju en del av vardagen.
- Kontakten mellan förare och hund är A och O. Ni behöver båda vara lyhörda för varandras behov och ageranden. Bandet er emellan börjar redan från när hunden är valp och ju mer ni gillar att vara i varandras sällskap desto roligare, bättre och tryggare samarbete blir det!
- Er relation handlar absolut inte bara om jobb- ni är först och främst varandras bästa vän!
